Jag har under flera års tid sökt efter odlare i de mest intressanta byarna som förstår att tillverka vin som uttrycker jorden och mikroklimatets karaktärer på bästa sätt. Detta innebär i praktiken att dessa champagner skiljer sig rejält i smak och stil. I Champagne domineras marknaden av 289 hus, av dessa är 24 sk Grand Marques. Dessa kontrollerar ca två tredjedelar av de ca 300 miljoner flaskor som tillverkas årligen. Vad som är intressant är champagner som kommer från någon av de 2 545 små odlare som tillverkar egen unika champagne. Här kommer odlarens personlighet och konstnärliga handlag att ge en produkt, inte nödvändigtvis med storhet, men med mycket charm och personlighet. Spécial Club – préstigecuvéen från små odlare.
Utmanare till de stora
Det är lätt att tro att den mest intressanta champagnen görs av de stora husen som köper in mycket druvor av olika stil och kvalitet, och att dessa blandningar alltid håller hög kvalitet. Fler och fler små odlare i Champagne har under de senaste decennierna dock valt att inte sälja sina druvor vidare till de stora husen, utan istället producera sin egen småskaliga champagne.
År 1971 slog sig ett 10-tal (idag 25 stycken) små ambitiösa kvalitetsinriktade odlare samman i en förening, ”Club des Viticulteurs de Champagne” (Champagnes Vinodlarförening) för att se hur man skulle kunna utmana de större husen. Målsättningen var att med enad front visa att medlemmarnas prestigecuvéer var minst lika bra som de stora husens diton. Eftersom de små odlarnas volymer givetvis är pytte jämfört med drakarna i regionen så beslutades att flaskorna och tillika etiketterna skulle vara lätt igenkännbara oavsett producent. Kvalitetskraven sattes högt: minst tre års lagring i flaska, bara de bästa årgångarna, champagnerna skulle vara årgångsbetecknade och bara innehålla druvor från de egna odlingarna och utgöra det bästa som varje odlare kunde prestera. För att utmärka sig ytterligare skulle vinet buteljeras i en gammaldags flaska. För att kunna garantera en hög kvalité tillsattes en jury av oenologer som skulle prova vinet två gånger, först när cuvéen har blandats (vins claire), men inte tappats på flaska för den andra jäsningen, och sedan efter minst tre års lagring på flaska. Bara de cuvéer som godkänts i båda testerna får säljas som Spécial Club.
